Medicinsk invaliditet Få hjälp direkt!
Beskriv din skada

Uppdaterad 2020-07-01

Medicinsk invaliditet

Folkets Ombud kan hjälpa dig att få rätt ersättning för medicinsk invaliditet.

Ersättningen är viktigt då det är den ersättning du erhåller för dina bestående medicinska besvär. Om besvären är från en trafikskada är våra tjänster vanligtvis kostnadsfria då fordonets trafikförsäkring ersätter ett juridiskt ombud.

Våra ombud har över 25 års erfarenhet och varje år företräder vi 100-tals personer i ärenden som gäller medicinsk invaliditet. Om du vill få rätt hjälp och ersättning ska du kontakta oss!

Medicinsk invaliditet uppstår i samband med personskador vid såväl olyckor som sjukdomar. Nedan reder vi ut vad det innebär och hur ersättningarna beräknas.

Innehållsförteckning

Hur definieras medicinsk invalidtet?

Termen medicinsk invaliditet är vanligt förekommande i försäkringssammanhang. För ersättning krävs det att du har nedsatt rörlighet, att du upplever smärta eller har nedsatt styrka. Med medicinsk invaliditet menas ”Ett tillstånd med bestående nedsättning av den fysiska eller psykiska kroppsfunktionen utan hänsyn till yrke och fritidsintressen”. Dina besvär måste alltså vara bestående. Du kan inte få invaliditetsersättning för temporära besvär.

För att försäkringsbolagen ska vara säkra på att besvären är bestående måste det passera minst ett år från det att skadan uppkom eller att senaste behandling utfördes. Detta för att se hur skadan läker. Man kan ej heller få ersättning för besvär som ej ännu uppstått.

Gällande barn och ungdomsförsäkringar vill försäkringsbolagen ibland vänta till att den skadade uppnått vuxen ålder, 18 till 25 år. Det kan naturligtvis kännas påfrestande för den som skadats att behöva vänta så länge på ersättning.

Vad är lyte och men?

Till att börja med behöver man fastställa att det finns en personskada  innan ersättning kan fastställas och utbetalas. Man kan dock inte vända sig till skadeståndslagen då begreppet personskada saknar en definition. En enkel beskrivning är en fysisk eller psykisk defekt hos en skadelidande individ som en direkt följd av en skadehandling.

Ersättning för lyte och men avser ersättning för bestående skada resten av livet. Det görs en bedömning kring att en person kommer drabbas av personligt lidande och obehag under invaliditetstid. Man får alltså en permanent skada från en händelse. Hit hör såväl fysiska som psykiska skador. Nytt från 2002 är även att den skadade kan få ersättning för anspänning i hushållsarbete såsom skötsel av bil och hus, samt i eventuellt arbete.

Lyfte är ett kroppsfel, något som kan ses av utomstående. Det beskriver exempelvis fysiska ärr, om man haltar eller förlorar en kroppsdel som arm, ben, fot, öga eller någon annan kroppsdel. Lyte innebär alltså en skada som orsakas av en händelse som syns på kroppen och som är permanent.

Men, benämns även som medicinsk invaliditet (se nedan), ersätter skador då någon får en nedsatt förmåga av någonting som tidigare fungerat. Det kan vara att man tappar eller får nedsatt förmåga på syn, lukt, hörsel och smak. Svårighet att röra sig eller smärtor vid rörelse hör till denna kategori. En person kan också ha fått nedsatt kognitiv förmåga som minnes- och koncentrationssvårigheter samt bestående psykisk skada som följd på en händelse.

Ersättningen beror på när skadan har skett. Det finns nya regler kring skador som inträffat efter 1 januari 2002. Medicinska rådgivare fastställer invaliditetsgraden för att storlek på ersättningen ska kunna bestämmas. Man utgår från invaliditetsgraden samt den skadades ålder vid invaliditetstidpunkt. För att fastställa detta har man schabloner att ta hjälp av.

Det är viktigt att veta att lyte och men skiljer sig från sveda och värk som innebär fysisk och/eller psykiskt lidande och obehag under skadans läkningstid, den så kallade akuta sjuktiden.

När har man rätt till ersättning?

För att ha rätt till ersättning vid medicinsk invaliditet behöver man till att börja med säkerställa att man har rätt försäkring som täcker personskador. Medicinsk invaliditet innebär en permanent skada och kan vara fysisk såväl som psykisk. Det kan handla om nedsatt kognitiv förmåga eller bestående men. Synbara skador som förlust av lem innebär att den skadade har drabbats av medicinsk invaliditet. Likaså om en olyckshändelse har lett till nedsatt hörsel, lukt eller syn har svårt att röra sig eller har svåra smärtor vid rörelse. Olycksfall kan leda till att man drabbas av talfel, minnes- och koncentrationssvårigheter. Oförmåga eller sämre möjligheter att utföra fritids- och hobbyverksamheter kan falla under medicinsk invaliditet.

Skadan ska ha skett vid en plötslig och oförutsedd händelse. Det måste finnas ett samband med skadan och den medicinska invaliditeten. Man ska alltså kunna visa att besvären man söker ersättning för har skett i samband med en olyckshändelse. Viktigt är att man söker vård så snart som möjligt vid en skada för att kunna visa upp journaler vid skadeanmälan.

Tabellverket ”Gardering av medicinsk invaliditet 2013” visar att invaliditeten är 30% vid total förlust av sexuell förmåga på grund av endokrin skada, ryggmärgsskada, anatomiska skador på bäcken och genitalorgan eller omfattande buktrauma. Vid sexuella skador och invaliditet ska man även beakta övriga psykiska symptom som den skadade kan drabbas av.

Amputationsskador bedöms utefter en särskild tabell fastställd av Trafikskadenämnden i december 1997. Denna tabell anpassas till penningvärdeförändringen, liksom alla andra tabeller.

Vissa typer av skador har ingen invaliditetsgrad utan ett bestämt belopp som man utgår efter. Exempelvis ersätts förlust av luktsinne med 63 000 kronor, förlust av smaksinne ersätts med 79 000 kronor och förlossningshinder ersätts med 52 000 kronor. Om en skadad individ blir blind betalas en ersättning ut på 73 9000 kronor, detta exkluderar sveda och värk. Dessa ersättningsnivåer avser gamla och nya skador.

Hur bedöms medicinsk invaliditet?

Invaliditetsgrad är en procentuell grad som ska motsvara dina besvär. En skadehandläggare hanterar ett skadeärende i en inledande utredning medan bedömning görs av försäkringsbolagens medicinska rådgivare för att fastställa din invaliditetsgrad. Baserat på dina sjukjournaler och ett eventuellt invaliditetsintyg kommer rådgivaren att bedöma hur många procent som dina besvär motsvarar i medicinsk invaliditet. Försäkringsbolagen och rådgivaren använder också ett gemensamt tabellverk för medicinsk invaliditet som riktlinje för att bedöma invaliditetsgraden. I tabellen står till exempel att demens motsvarar 99% medicinsk invaliditet medan ett amputerat pekfinger motsvarar 7%.

Bifogade tabeller används för att få en riktlinje kring bedömningen. Således är det ingen exakt vetenskap utan måste fortfarande bedömas från fall till fall med tabellen som ett hjälpmedel.

Aktuella medicinska tabellverk

Tabellverken för medicinsk invaliditet reviderades senast 2020-06 och gäller för nya medicinska bedömningar fr.o.m. 2020-07-01.

Vad är mätbar medicinsk invaliditet?

Det är inte alla skador och besvär som ger någon invaliditetsgrad. Man pratar ofta om ”mätbar invaliditet”. Många skadade blir nekade ersättning på grund av att försäkringsbolaget bedömer att deras besvär inte uppgår till 1%, som alltså är den lägsta medicinska invaliditetsgraden som ersätts. Är dina besvär mindre än 1% kommer du inte få någon ersättning.

Henrik Grotte talar om medicinsk- invaliditet och rådgivare

Henrik Grotte, VD. och ytterst ansvarig för verksamheten på Folkets Ombud talar om medicinsk invaliditet. Henrik har examen inom juridik och ekonomi vid Lunds Universitet och har även företrätt ett 100-tal skadelidande i trafikskadeärende samt olycksfalls- , ansvars- och patientskador.

Video transkription

00:00:01
Henrik Grotte: Vi får en hel del förfrågningar angående förfarandet med medicinska rådgivare.

00:00:07
Henrik Grotte: Försäkringsbolagen har ju vanligtvis ingen egen medicinsk kompetens, utan man väljer då att anlita medicinska rådgivare för att kunna bedöma samband eller den medicinska invaliditeten vid skador.

00:00:22
Henrik Grotte: Det går då till så att försäkringsbolagen samlar in ett antal underlag i ärendet och skickar till den medicinska rådgivaren som gör en bedömning som sedan returnerar denna till försäkringsbolaget. Det hela är lite omtvistat eftersom den här medicinska rådgivaren aldrig har träffat den skadade i fråga, utan det görs enbart på de inkomna underlagen, så det gäller ju verkligen att rätt underlag är med. Dessutom så ställer försäkringsbolaget till den medicinska rådgivaren ett antal frågor som ska besvaras. De här frågorna kan man också ha synpunkter på vilka de är och hur de ställs för att se till att den skadade verkligen får rätt ersättning.

00:01:06
Henrik Grotte: Med jämna mellanrum så begär vi prövning av en annan medicinsk rådgivare för vi inte är nöjda, vi tycker inte att den här första medicinska rådgivaren har tagit hänsyn till alla underlag eller fakta i ärendet.

00:01:20
Henrik Grotte: Om du har fler frågor angående medicinska rådgivare, är du välkommen att höra av dig till oss.

Att tänka på vid upprättande av invaliditetsintyg

Ju högre invaliditetsgrad du har, desto högre ersättning får du. Felaktiga eller ofullständiga underlag i ditt invaliditetsintyg resulterar i att du som skadelidande får för låg ersättning. Det är därför mycket viktigt att du får en korrekt invaliditetsgrad i ditt invaliditetsintyg. Tyvärr gör försäkringsbolagens medicinska rådgivare bedömningar som ej delas av den som skadats. En vanligt förekommande anledning är att alla besvär inte finns med eller är korrekt beskrivna.

Tips inför besök hos intygsskrivande läkare

Ofta är det läkare med särskild utbildning som får bedöma kring fall med medicinsk invaliditet eftersom det kräver mycket medicinsk kunskap och erfarenhet. Dessa personer har ofta arbetat länge som läkare innan de får lov att jobba som medicinsk rådgivare. De fastställer en invaliditetsgrad efter hur stor skadan är och den skadades ålder.

Det är viktigt då man besöker läkare för att i journal eller vid upprättande av invaliditetsintyg att alla besvär finns med och är korrekt beskrivna. Läkaren kan vara stressad och det kan även vara en läkare som inte tidigare träffat den skadade. Inför ett läkarbesök rekommenderar vi därför att man alltid noggrant skriver ned alla besvär man har samt hur och när de yttrar sig då detta underlättar för läkaren som får ta del av din besvärsbeskrivning. Smärta beskrivs vanligtvis på en skala från 1 till 10, där 1 är lägst.

Vi rekommenderar även att man efter läkarbesöket läser igenom journalen och invaliditetsintyget för att se att allt finns med samt att det är korrekt beskrivet.

Vi på Folkets Ombud kan hjälpa dig att få rätt ersättning, kontakta oss så förklarar vi mer om hur vi kan hjälpa just dig.

När bedöms den medicinska invaliditeten?

Enligt Försäkringskassans regler räknas inte akut sjuktid i skadeståndssammanhang som sjukskrivningstid. I dessa sammanhang anges akut sjuktid ha upprört när den akuta behandlingen har avslutats och läkning har skett. Det kan också räknas från det att det medicinska tillståndet blivit stationärt. Det krävs att den skadade är sjukskriven för att sveda och värk ska kunna ersättas.

Den akuta sjuktiden kan pågå trots att den skadade har återgått till arbete, om de fortfarande lider av skadorna. När det gäller psykiska besvär kan det gynna behandlingen om den skadade inte är sjukskriven utan är aktiv för att läkningen ska kunna ske.

Vid vissa händelser förblir en person skadad och besvären varar livet ut, vilket påverkar individens arbetsförmåga ända till 65-års åldern. När detta tillstånd uppstår övergår akut sjuktid till medicinsk invaliditet. Vid invaliditet upphör ersättning för sveda och värk, där lyte och men istället ersätts då de avser långvariga skador. Detta gäller såväl fysiska som psykiska skador.

Medicinsk invaliditet kan inte bedömas direkt vid en skadehändelse då det är omöjligt att säkerställa att ett vanprydande ärr eller annan typ av skada kommer vara bestående vid inledande utredning. Eftersom man ska bedöma att en skada är permanent inleds en utredning tidigast ett år efter skadehändelsen. Under den akuta sjuktiden, det som kallas för läkningstiden, kan man ha rätt till ersättning för kostnader, inkomstförlust samt sveda och värk. Skadan ska ha skett inom de senaste tio åren.

Vissa har flera liv- och personförsäkringar som täcker sveda och värk. I vissa fall kan ersättningen betalas ut dubbelt om den försäkrade har flera olycksfallsförsäkringar.

Det kan finnas tillfällen då den medicinska invaliditeten kan bedömas vid skadehändelsen. Vid riktigt svåra skador som till exempel förlamningsskador eller förslut av syn fastställs invaliditeten omedelbart efter skadetillfället. Den skadade kan som led av detta lida av psykiska besvär under kortare eller längre tid och ha rätt till ersättning.

Kan man begära omprövning av medicinsk invaliditet?

Om man inte är nöjd med försäkringsbolagets bedömning kan man begära omprövning. Viktigt är att vanligtvis måste man begära omprövning inom 6 månader från beslutsdatum annars preskriberas ärendet.

Omprövningen sker i olika steg

  1. Beslutet omprövas av försäkringsbolaget, vanligtvis med annan medicinsk rådgivare. Det är viktigt att före omprövningen gå igenom alla underlag i ärendet för att se att den medicinska rådgivaren får rätt underlag. Historien visar på många ärenden där underlagen varit felaktiga eller saknats.
  2. Ärendet bedöms av Trafikskadenämanden.
  3. Skadelidande stämmer försäkringsbolaget i Tingsrätten.

Om man är missnöjd med bedömningen har man rätt att överklaga, men det gäller både försäkringsbolaget och försäkringstagaren.

Oftast sker omprövning av ersättning för inkomstförlust, även om man har rätt att söka omprövning av ideell skada och kostnader. Fastställd ersättning som rör ett engångsbelopp kan inte omprövas för att sänkas.

Det finns särskilda regler kring ändring av skadeståndslivränta när det rör penningvärdet, här nedan följer några förutsättningar:

  • Ersättningsfrågan ska ha avgjorts genom avtal, oftast sker det genom ett skaderegleringsbeslut mellan försäkringsbolag och den som söker ersättning för en skada. Ibland kan frågan ha avgjorts genom ett domslut.
  • Den som har fått ett beslut kan begära att få den omprövad flera gånger, förutsatt att det tillkommit nya förutsättningar enligt ovan.
  • Ersättning i form av ett engångsbelopp får inte sänkas vid omprövning.
  • En ny bedömning får enbart göras om det tillkommit något nytt som kan påverka tidigare beslutsunderlag. Man kan alltså inte begära ersättning på samma underlag som tidigare som låg till grund för ersättningens bestämmande.

Det är ovanligt att försäkringsbolag begär omprövning, men även de har rätt till omprövning. Vid dessa scenarion måste man skapa ärenden enligt Trafikskadenämndens reglemente. Ett försäkringsbolag kan inte ensidigt besluta att en löpande livränta ska upphöra utan ett yttrande måste göras från Trafikskadenämnden.

När det gäller rätt till omprövning av inkomstförlust måste denna vara under en viss period. Försäkringsbolagen kan kräva i sina villkor att inkomstförlusten eller arbetsoförmågan ska vara bestående. Den ska alltså vara permanent där man anser att den skadade inte kommer återfå tidigare inkomst eller arbetsförmåga.

När det gäller omprövning av ideell ersättning och kostnader finns det olika regelverk huruvida skadorna har uppkommit nyligen eller om de är gamla. För skador som uppkommit före ändringarna genom 1977 års lagstiftning krävs det att de medicinska förhållanden ändrats väsentligt. Vid sådana situationer kan alla punkter omprövas.

Olika exempel på bedömning av medicinsk invaliditet

Medicinsk invaliditet
Illustration av nackskada och medicinsk invaliditet

Tabell medicinsk invaliditet Nackdistorsioner (WAD)

Medicinsk diagnos Aktuella symtom och funktionsnivå Bedömning
NackdistorsionIntermittent nackvärk samt stelhetskänsla nacke och axlar.2%
NackdistorsionPalpationsöm i paravertebrala muskulaturen mellan skulderbladen. Ingen inskränkt rörlighet men rör sig stelt och försiktigt. Intermittent nackvärk.4%
NackdistorsionKvarstående konstant lokal smärta i nacken trots regelbunden medicinering med paracetamol, öm och spänd över nackmuskulaturen, men med god rörlighet i nacken. Bra kraft i armarna och ingen sensibilitetsnedsättning.5%
NackdistorsionMycket spänd i övre trapezius, levator scapulae med övervikt åt höger sida samt kraftigt spänd i nackrosetten åt höger. Inskränkt rotation och exion. Sömnstörande smärta.7%
NackdistorsionInitiala besvär av värk i nacke och utstrålning i vänster skuldra. Vid utfärdande av invaliditetsintyg noteras subjektivt rapporterade besvär av smärta VAS 8-10, sömnstörning och minnespåverkan. Som objektiva fynd i status noteras viss rörelsebegränsning i nacke.9%
NackdistorsionSmärta och stelhet i nacken med utstrålning i båda armarna trots behandling med TCA (Saroten). Ömmar vid palpation av trapeziusmuskulatur. Sensibilitet ua. Huvudvärk.10%
NackdistorsionHuvudvärk lokaliserad till bakhuvudet strålande mot pannan, illamående och ljuskänslig. Smärta i halsryggen med utstrålning vänster arm ut till handen, svårbedömt om neuropatisk smärta föreligger. Statusfynd enligt intyg talar mot neuropatisk komponent. Sömnstörning pga hög smärtintensitet. Nedsatt grov kraft i armar bedöms bero på hög smärtintensitet. I validerade formulär skattar patienten högt på delskala som indikerar nedstämdhet och lågt på sin förmåga att klara dagliga aktiviteter. Stora svårigheter att klara dagliga aktiviteter.12%
NackdistorsionSmärta i nacke, utstrålning mot axlar, skuldror och bröstrygg. Spänningshuvudvärk. Smärtan skattas som sämst 100/100 på VAS skalan och som lindrigast 60/100. Domningskänsla i en hand/arm. Daglig yrsel och illamående. Ljud och ljuskänslig. Sömnsvårigheter. I validerade formulär skattar patienten högt på delskala som indikerar nedstämdhet och lågt på sin förmåga att klara dagliga aktiviteter.12%
NackdistorsionStändig molande värk med tyngdkänsla i höger nack-skulder och axelparti. Dagliga bekymmer med yrsel och ostadighetskänsla. Svaghet och domningar i höger arm, betydande rotationsinskränkning i nacken. Ofta huvudvärk, trötthet, illamående och koncentrationsproblem. I validerade formulär skattar patienten högt på delskala som indikerar nedstämdhet och lågt på sin förmåga att klara dagliga aktiviteter. Sömnsvårigheter. Tinnitus.15%
NackdistorsionUttalad inskränkt rörlighet i halsryggen. Huggande, molande smärta till höger i halsryggen strålande upp mot bakhuvudet. Ofta huvudvärk med smärtutstrålning från nacken. Ständig yrsel och ostadighet. Ljuskänslig. Kognitiv påverkan med försämrad minnesfunktion. Klumpkänsla i halsen. Tinnitus. Svaghet i höger arm med bortfall av bicepsre ex. Sömnstörande värk, har behandlats på smärtkliniken utan någon förbättring. Stresskänslig.18%

Bedömning enligt punkten 2.1.6 i tabellverket

 

Vi hjälper dig gärna!


Klicka här för att komma i kontakt med oss.

 
 

Kontakta oss Nej tack