Vilka arbetsskador ska anmälas?

Alla arbetsskador ska anmälas, oavsett om de verkar små eller allvarliga. Anmälningsplikten är central för att säkerställa den skadades rätt till ersättning, men också för att arbetsmiljörisker ska kunna förebyggas. Begreppet ”arbetsskada” omfattar olycksfall i arbetet, färdolycksfall till och från arbetet, arbetssjukdomar orsakade av skadlig inverkan i arbetsmiljön samt tillbud som kunnat leda till allvarliga skador. Försäkringskassan hanterar anmälningarna ur ett ersättningsperspektiv, medan Arbetsmiljöverket ansvarar för tillsyn och förebyggande arbete. Nedan förklaras närmare vilka arbetsskador som ska anmälas – först i löpande text och sedan i punktform.

En av de vanligaste typerna av arbetsskador är olycksfall i arbetet. Det innebär en plötslig och oförutsedd händelse under arbetstid som leder till skada. Exempel är fallolyckor, klämskador, skador vid maskinanvändning eller stick- och skärskador i vården. Alla sådana händelser ska anmälas, även om skadan först verkar lindrig, eftersom konsekvenserna kan utvecklas senare.

En annan kategori är färdolycksfall, det vill säga olyckor som inträffar under resan till eller från arbetet. Även dessa ska anmälas, förutsatt att resan skett på normalt sätt och utan avvikelser. Trafikolyckor på väg till jobbet är typiska exempel.

Arbetssjukdomar utgör en särskild kategori och ska alltid anmälas när de misstänks bero på förhållanden i arbetet. Hit hör sjukdomar orsakade av buller, kemiska ämnen, damm, vibrationer eller belastningsskador vid monotont eller tungt arbete. Psykiska besvär kan också omfattas, exempelvis stressrelaterade sjukdomar eller följder av hot och våld i arbetet.

Dessutom finns tillbud, alltså händelser som hade kunnat leda till allvarlig skada men där ingen skada faktiskt inträffade. Tillbud ska arbetsgivaren anmäla till Arbetsmiljöverket, eftersom de visar på risker i arbetsmiljön som måste åtgärdas för att undvika framtida olyckor.

Sammanfattningsvis ska alla skador som uppkommit i samband med arbete, både faktiska skador och allvarliga tillbud, anmälas. Detta är viktigt inte bara för att den drabbade ska få rätt ersättning, utan också för att arbetsmiljön ska förbättras och liknande skador förebyggas.

Olycksfall i arbetet

Plötsliga, oförutsedda händelser som orsakar skada.
Exempel: fall från höjd, klämskador, skärskador, elolyckor, maskinskador.
Ska alltid anmälas, även vid lindriga skador.

Färdolycksfall

Olyckor som sker på väg till eller från arbetet.
Exempel: trafikolycka under normal arbetsresa.
Måste anmälas till Försäkringskassan för ersättningsprövning.

Arbetssjukdomar

Sjukdomar orsakade av långvarig skadlig inverkan i arbetsmiljön.
Exempel: hörselskador av buller, lungsjukdomar av damm, eksem av kemikalier, vibrationsskador, belastningsskador.
Även psykiska sjukdomar kan omfattas, t.ex. utmattningssyndrom, PTSD eller stressrelaterade besvär vid hot och våld.
Ska anmälas så snart samband med arbetet misstänks.

Tillbud

Händelser som kunnat orsaka allvarlig skada men inte gjorde det.
Exempel: fall där ingen skadas, maskinfel som kunde lett till olycka, hotfull situation på arbetsplatsen.
Arbetsgivaren är skyldig att anmäla till Arbetsmiljöverket.

Allvarliga olyckor och dödsfall

Ska omedelbart anmälas till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.
Arbetsgivaren är ansvarig för snabb rapportering.

Varför anmäla?

Säkerställer att den skadade kan få ersättning via arbetsskadeförsäkringe.
Underlag för Försäkringskassan vid prövning av arbetsskada.
Ger Arbetsmiljöverket möjlighet att ingripa och förebygga nya olyckor.
Bidrar till statistik som används för att förbättra arbetsmiljö och lagstiftning.

Viktiga principer

Alla arbetsskador ska anmälas, även de som framstår som lindriga.
Även misstänkta arbetssjukdomar omfattas, inte bara fastställda diagnoser.
Tillbud ska anmälas för att förhindra framtida olyckor.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis ska alla olycksfall, färdolycksfall, arbetssjukdomar och allvarliga tillbud anmälas till Försäkringskassan och i vissa fall Arbetsmiljöverket. Detta är avgörande för både den enskildes rätt till ersättning och för att arbetsmiljön ska bli säkrare och mer hållbar.